Läsprojektet våren 2012 PDF Skriv ut Skicka sidan

Vid Karis svenska högstadium genomfördes ett läsprojekt under sex veckor (v. 9 - v. 14). Alla elever (och övrig undervisningspersonal) läste, främst skönlitteratur, på svenska, en lektion varje dag under denna period. Den första veckan (v. 9) lästes lektion 2 (9.00 - 9.55), den andra veckan (v.10) lektion 3, den tredje veckan (v.11) lektion 4 o.s.v.

Eleverna kom till läslektionerna rustade med böcker som de lånat från skolans bibliotek, från stadsbiblioteket eller som de själva var ägare till. I de flesta fall fungerade detta till full belåtenhet och lugnet och tystnaden sänkte sig snabbt över den läsande gruppen. När eleverna hade läst klart en bok rapporterades den på en blankett till skolans modersmålslärare.

Eleverna var flitiga läsare. Under de sex veckorna läsprojektet pågick läste skolans elever 370 böcker och långt över 90 000 sidor (94 482). De tjockaste böckerna lästes i åk 7 och åk 9 och var 1001 sidor. Årets sjundeklassister läste mest, både när det gällde antalet  böcker och lästa sidor, och rapporterade 138 böcker och 39 351 sidor. Åttorna kom på "andra plats" med 119 böcker och 29 822 sidor och niorna på god "tredje plats" med 112 böcker och 23 928 sidor. Dessa uppgifter är tagna ur de bokrapporter som eleverna har lämnat in, vilket kan betyda att elever läst ytterligare böcker som aldrig rapporterats. 

 

Efter att läsprojektet avslutats fyllde varje klass i en utvärderingsblankett tillsammans med sin klassföreståndare. Resultatet av utvärderingen har sammanställts av läsprojektgruppen och redovisas nedan.

Majoriteten av eleverna i alla årskurser har gillat läsprojektet. Att deras läsintresse ökat i och med läsprojektet tyckte 50 % av eleverna i åk 7, 60 % av eleverna i åk 8 och 50 % av eleverna i åk 9.  I samtliga årskurser har majoriteten av eleverna meddelat att deras läsande på fritiden har ökat. På frågan om eleverna diskuterat böcker de läst med sina skolkamrater svarade de flesta att de ibland, sällan eller aldrig diskuterat böckerna de läst (av de givna alternativen: ofta, ibland, sällan, aldrig). Eleverna har bedömt sig som läsare med uttryck som "blivit snabbare", " läser svårare och tjockare böcker", "utvecklats", " blivit bättre läsare", " blivit mer intresserad", "förbättrat läskunnigheten", "lat", "läser för lite".

Eleverna har tyckt att det bästa med läsprojektet har varit att det har varit tyst och skönt under lästimmen vilket har varit avkopplande och gjort att man orkat bättre med skolan. Eleverna har tyckt att det har varit bra att missa "tråkiga" lektioner och att deras ordförråd har ökat. De flesta har också gillat ordjakten för att den fört med sig "det där lilla extra", fått eleverna att fundera på olika typer av ord och väckt lite tävlingslust på grund av veckopriserna.

Det sämsta med läsprojektet, enligt eleverna, har varit att de missat "roliga" lektioner och tillvalslektioner, blivit efter i ämnen och fått göra uppgifter hemma och missat lektioner före prov. Eleverna har också upplevt läsandet som tråkigt, blivit rastlösa av att sitta stilla, fått huvudvärk och blivit trötta. Kravet på att böckerna skall läsas på svenska och kravet på att skriva rapport har också nämnts bland det som elever tyckt har varit det sämsta med läsprojektet.

Som ett tillägg till det ovanstående kan nämnas att största delen av elevernas kommentarer angående läsprojektet, glädjande nog, har varit positiva.

Elevernas förslag om vad som kunde ha gjorts annorlunda var ganska varierande. Många tyckte att det var bra som det var medan andra tyckte att man kunde välja en annan tidpunkt, t.ex. efter jullovet fram till sportlovet. Somliga ville ha flera lästimmar medan andra ville ha färre. Någon föreslog att det kunde vara frivilligt, någon annan att man kunde ha högläsningslektioner och någon tyckte att man också kunde få läsa på andra språk än svenska. Någon elev påpekade att lärarna borde ha varit strängare med att hålla läslektionerna och också läst själva. Eleverna tyckte inte att man borde ha behövt referera varje bok.

Någon elev har i de allmänna kommentarerna tyckt att man kunde ha ett annat projekt

t.ex. i nästa år men flera har också ansett att läsprojektet var en bra idé som kunde upprepas varje läsår. 

 

Ordjakten

Under tiden som läsprojektet pågick, dvs mellan sportlovet och påsken, ordnades varje vecka en ordjakt under litet lekfullare former. Såväl eleverna som personalen gav förslag på ord som passade som veckans ord, varpå en vinnare i varje årskurs utsågs. Priser fick följande personer:

Vecka 9: veckans vackraste ord:

                      Emma Sundström, 7a, med ordet ”paviljong”

                      Elin Holmström, 8d, med ordet ”harmoni”

                      Fredrik Lindgren, 9d, med ordet ”pärlan”

                      Camilla Lindqvist med ordet ”kärleksfull”

Vecka 10: veckans svåraste ord:

                      Moona Halonen, 7e, med ”environgera”

                      Jenny Wernér, 8g, med ”accessoarer”

                      Patricia Hafström, 9c,  med ”klitterflickare”        

                      Ove Forsman med ”intighet”

 

Vecka 11: veckans läckraste ord:

                      Alexander Malmberg, 7d, med ”tjejer”

                      Benjamin Loskin, 8d, med ”läckerbit”

                      Jeanette Lindholm, 9d, med ”födelsedagstårta”

                      Helena Strömberg-Johnsson med ”frukostbricka”

 

Vecka 12: veckans mest dramatiska ord:

                      Viktor Tillander, 7d, med ”andevandraren”

                      Emil Kiuru, 8e, med ”helvetesgapet”

                      Sven Gustavsson, 9a, med ”trippelmord”

                      Paula Tuominiemi med ”ovädersmoln”

 

Vecka 13: veckans mest humoristiska ord:

                      Frans Sontag, 7e, med ”driftskucku”

                      Jonas Selenius, 8b, med ”pipiga”

                      Veronica Holmström, 9d, med ”betongsuggor”

                      Åsa Bergholm med ”kråksparkar”

 

Vecka 14: veckans ”påskigaste” ord:

                      Victor Sundström, 7b, med ”hare”

                      Ida Luukkonen, 8b, med ”morotsmuffins”

                      Jesse Silaste, 9b, med ”kristna”

                      Karin Ljung, med ”pillemarisk”

 

Se bilder från projektet!

Senast uppdaterad 11.05.2012
 
DISA-projektet 2011-2012 PDF Skriv ut Skicka sidan
DISA står för Din Inre Styrka Aktiveras och är en metod för att förebygga stress och depressiva symptom bland tonårstjejer.

DISA- metoden kommer från Sverige och strävar till att förebygga nedstämdhet och stress bland tonåringar. Syftet är att träna förmågan att tänka och agera positivt för att lättare handskas med  livet.

Programmet delas i olika delar:
-    redskap för att ändra negativa tankemönster
-    kommunikationsträning
-    träning av problemlösningsstategier
-    övningar att stärka sociala förmågan och det sociala nätverket
-    övning i att öka antalet hälsofrämjande aktiviteter


Barnavårdsföreningen i Finland r.f., Familjehörnan, har erhållit bidrag från RAY för att utveckla och sprida DISA-kurser i Raseborg och Hangö. Bildningskansliet i Raseborg och Karis svenska högstadium, Ekenäs högstadieskola och Höjdens skola inleder från hösten 2011 ett samarbete med Familjehörnan kring DISA-metoden.

Programmet riktar  sig till flickorna i åk 8 och  och genomförs under tio veckors tid. I KSH genomförs DISA-projektet under hösten 2011 i klasserna 8c, 8d och 8e och under våren 2012 med 8a och 8b. Samtliga kursdragare är utbildade gruppledare.
Senast uppdaterad 29.08.2011
 
Ekonomiprojektet 2008-2012 PDF Skriv ut Skicka sidan

Under läsåret 2008-2009 inleddes ett ekonomiprojekt i KSH i samarbete med Sparbankstiftelsen i Karis - Pojo. Projektet är femårigt och nedan ser du vad som varit eller är aktuellt inom projektet.


Ekonomiprojektet under läsåret 2008-2009

Under det första året förnyades datautrustningen och införskaffades en dataprojektor till historia och samhällsläraklassen. Utrustningen var till stor hjälp för att göra ekonomiundervisningen mer åskådlig och mångsidig och kom också hela 110 elever till godo i åk 9. Utrustningen kom också väl till pass i en ekonomiklubb som hölls på våren. En del av materialet i ekonomikunskap förändras snabbt, t.ex. valuta- och aktiekurserna och då är informationen från nätet högst aktuell. Under läsåret har också litteratur med anknytning till ekonomi införskaffats. Under våren besökte Sven-Erik Holmström från Aktia Bank skolan och informerade alla elever i åk 9 om sparande och lån.

Ekonomiprojektet under läsåret 2009-2010


Under detta läsår är tanken att ekonomiprojektet integreras i flera ämnen. Matematiken kommer att ta upp ”handelsmatematik”, i huslig ekonomi ges tips för ekonomisk mathushållning, i bildkonsten behandlas reklam och i geografin ekonomisk geografi samt hållbar utveckling.

Ytterligare kommer specialklassen att involveras i projektet. Under läsåret kommer även en temadag om ekonomi att gå av stapeln den 27.11. Ekonomiklubben kommer att fortsätta och till den kommer utomstående föreläsare att inbjudas. I slutet av läsåret planeras en exkursion, eventuellt till Finlands Banks myntmuseum i Helsingfors. Dessutom kommer undervisningsmaterial och litteratur att kompletteras samt att lärarna deltar i eventuella kurser.

Ekonomiprojektet 2010-2011

Ekonomiprojektet har fortsatt under läsåret enligt tidigare mönster. I huvudsak har ekonomiprojektet berört undervisningen i samhällslära med det har också integrerats i huslig ekonomi och i specialklassen. Årets största satsning var ekonomiklubben som sammankom flera gånger än tidigare år. Klubben har samlats en till två timmar beroende på temat för dagen efter skoldagens slut under 10 veckor. En utfärd till Myntmuseet och riksdagen var inplanerad men kunde inte förverkligas pga riksdagsvalet. I samhällsläran har hela åk 9 (106 elever) involverats i projektet och likaså hela specialklassen. (11 elever). Undervisningsmaterial och litteratur har kunnat kompletteras tack vare projektet.

Ekonomiprojektet 2011-2012

Ekonomiprojektet fortsätter att integreras i samhällslära, huslig ekonomi, matematik och specialklassen. En exkursion till myntmuseet och riksdagen förverkligas under läsåret. Under besöket i riksdagen hoppas vi få en redogörelse över Finlands och EU:s ekonomiska situation. Utomstående föreläsare inbjuds för att berätta och informera om vardagsekonomiska frågor. Ekonomiklubben fortsätter som tidigare år.
 

Senast uppdaterad 29.08.2011
 
KSH gick med i KiVa-skola-programmet 2009 PDF Skriv ut Skicka sidan

KiVa Skola är ett nytt åtgärdsprogram som har som mål att förebygga och minska mobbning i skolan. Programmet har sen 2006 utvecklats som ett samarbete mellan psykologiska institutionen vid Åbo universitet och Centrum för inlärningsforskning och har finansierats från undervisningsministeriet (2006-2009). Namnet KiVa kommer från finskans Kiusaamisen vastainen eller Kiusaamista vastustava.

De första 1400 skolorna, varav Karis svenska högstadium var en, tog programmet i bruk i augusti 2009. KiVa Skola-programmet är nu på god väg att bli ett landsomfattande program, som används av grundskolor runtom i Finland. Deltagandet är frivilligt för skolorna. Programmet strävar inte till att bli ett kortvarigt ettårigt pjojekt utan ger förutsättningar för att bli en bestående handlingsmodell som skolorna efter hand omformar så att den passar in i den egna skolan. När programmet körde igång gjordes en inledande kartläggning om situationen i KSH. En del av skolans lärare deltog i skolning om KiVa Skola programmet. Fyra personer bildar idag skolans KiVa-team.

I KiVa Skola-programmet ingår ett digert och mångsidigt, praktiskt material tex. arbetsblad, presentationsgrafik, kortfilmer, lärarnas handböcker, DVD, affisher, reflexvästar mm som lärarna i skolan kan använda i sitt arbete mot mobbning. Materialet används flitigt; reflexvästarna signalerar både om kustodiantens och programmets närvaro i skolan. Handböckerna utgör ett viktigt instrument för tematimmarna genom att de omfattar allt från en ingående planering och handledning till diskussionsunderlag, elevuppgifter, filmsnuttar mm. För föräldramöten är materialet försett med hela presentationer, presentationsgrafik, råd och tips. Den virtuella inlärningsmiljön som dessutom finns på KiVa Skolas hemsidor består av en uppsjö av material för såväl lärare, elever och föräldrar.

Utöver ovanstående, som är viktiga redskap för att motverka att mobbning uppstår, innehåller KiVa-skola ett handlingprogam för hur man tar i tu med mobbning som redan uppstått och pågår. Åtgärdsprogrammet tas i bruk, då skolans KiVa-team fått kännedom om att mobbningen pågår. Lärarna i KiVa-teamet startar då en utredning, som involverar både mobbarna och de mobbade. Alla inblandade får chans att berätta om sin syn på mobbningssituationen. Därefter hålls nya möten tills alla kan lägga mobbningen bakom sig. Efter avslutad utredning checkas det flera gånger att mobbningen verkligen slutat.

Här länkas du till  KiVa Skolas hemsida.

 

Årets KiVa-skola 2011
Karis svenska högstadium placerade sig bland de 10 främsta högstadierna i landet som med högsta kvalitét har förverkligat KiVa-programmet!
Se resultatet av Årets KiVa-skolor 2011

 

Senast uppdaterad 13.09.2011